Igår gjorde jag säsongsdebut på grus. Det är alltid svårt att komma ut på gruset efter en hel vinter inne i hallen. Jag hade ingen att spela med så jag la ut en efterlysning på Facebook. Det lönade sig. Det var en kille i klubben som förbarmade sig över mig och ställde upp som motspelare. Det var så kul att spela på grus igen. Visserligen svårt, och inte gjorde den hårda vinden det lättare men vad gör det när man får spela lite tennis. Jag åkte förstås på stryk, men det hade jag räknat med så det gör inget. Jag hoppas bara att min motspelare inte tyckte det var alltför tråkigt att spela mot mig. Jag tror inte det. Han sa i varje fall att vi borde göra om det en annan gång. Lite fick han allt jobba för sina poäng.
Lena har visat mig ett ställe där det växer orkidéer. Problemet är bara att när jag och Pär går dit så ser vi inte en enda orkidé men om vi går dit med Lena så ser hon massor. Jag och Pär försökte att hitta dem på egen hand förra gången vi var i Svarto utan att lyckas. Dagen efter följde Lena med oss och då pekade hon ut många orkidéblad för oss. På några enstaka såg vi knoppar, men inga färdiga blommor.
Nu mer än en vecka senare så kanske det var dags för blommig tänkte vi och traskade dit. Nu är det ju inte bara att traska dit precis då de växer i ett brant stenparti på ett berg. Det gäller att se vart man sätter fötterna så att man inte ramlar ner för ett stup eller trampar snett på alla stenar. Det tog evigheter inna vi såg första orkidén. Verkligen konstigt, när Lena var med så fanns där massor och nu fick vi leta länge innan vi såg dem. Men de fanns allt där bara man hade ställt in ögonen rätt. Men det var fortfarande inga blommor, bara knoppar. Får se om jag lyckas pricka in blomningen någon annan dag.
i brist på orkidéblommor fick fotografera andra blommor.
En del blommor hade blommat färdigt för denna säsongen.
Pär tar igen sig efter klättringen uppför.
Det finns en del skog i Svarttjärn
På denna promenad smakade jag på mitt första blåbär för säsongen. Smakade underbart.
Tur att jag inte tog detta blåbär. Då hade jag ju fått protein i mig.
Det gäller att se vart man sätter fötterna. Man vill inte gärna bli liggande med en bruten fotled här.
En liten humla fick också fastna på bild.
När vi gett upp orkidéerna så gick vi bort till vår lilla camping vid Bärsjön. Det är en liten glänta i skogen vid Bärsjön som många turister stannar till och campar vid. Det finns ingen el eller toa. Men fint är det. Säg till om ni vill ha ett ställe och slå läger ett par nätter så får vi se till att det är ledigt när ni kommer.
På vägen hem fastnade jag i dikeskanten bland prästkragarna. Inte helt lätt att fånga dem i den hårda vinden.
Fåren kan inte klaga på utsikten från sin hage precis. Vackra Svarttjärn.
Lena har massor av blommor i sin trädgård. Jag passade på att fånga några på bild i språnget :)
Ha det gott och ta väl hand om varandra.
Kram / Marie
by Marie