Tofta naturreservat

Ja, i onsdags tänkte jag att jag skulle göra ett nytt försök att ta mig ut till Tofta efter mitt klantiga misstag dagen före. Denna gången struntade jag i bilens GPS och gick efter min egen istället. Det fungerade alldeles utmärkt visade det sig. Jag hamnade alldeles rätt på första försöket.

Väderutsikterna var lite osäkra. Det blåste ganska mycket och stora svarta moln var på väg mot Tofta. Men jag hoppades på det bästa och började traska iväg mot havet. Jag följde inte stigen utan när jag kom fram till klipporna så gick jag längs med klipporna ett tag och sedan gick jag in i en liten dalgång mellan klipporna. Det var väldigt blött men det gick ganska bra att undvika de största vattensamlingarna genom att hitta berg att gå på.

När jag gått i dalgången en bit så började landskapet att öppna sig. Väldigt häftigt landskap måste jag säga. Kalt, stort och mäktigt. Att det blåste kraftigt gjorde också att jag upplevde stället som ännu häftigare tror jag. Man känner sig ganska liten där man står. Jag gick vidare ut mot havet genom att tråckla mig fram bland mossor och berg. Det gällde verkligen att ta det försiktigt så det inte hände någon fånig olycka nu när man är dumdristig nog att ge sig ut själv. Det är så lätt hänt att man halkar eller missbedömmer stället man tänkt sätta sin fot. Och att ta sig därifrån med en skadad fot är inte helt lätt antar jag.

Jag bara stod och njöt av landskapet en stund innan jag började fotografera. Det visade sig vara väldigt svårt p.g.a den hårda vinden. Men några bilder blev det även om det inte riktigt blev som jag ville.

Väl tillbaka vid bilen så började det mörkna ordentligt och det kändes ganska bra att komma ifrån regn och blåst och sitta en stund och njuta av min fika innan jag vände åter till Göteborg.

Nästa två dagar var det dags för jobb igen på min ”gamla” arbetsplats. Det kändes riktigt bra att vara tillbaka och träffa kollegor och de goa ungarna igen. Som det verkar nu så är jag arbetslös denna veckan och sedan blir det en veckas jobb med mina godingar igen.

I lördags tog Pär bilen och drog till Svarttjärn och jag fick roa mig själv här i Göteborg. Då hörde goa Agnetha som jag träffat genom Patrik Larssons work shop av sig och frågade om jag ville följa med till ”hennes” skog och fota under söndagen. Det tackade jag förstås inte nej till. Passade ju alldeles utmärkt.

Lite bilder därifrån blir det en annan gång.

Och vet ni, om ni ska iväg på en fotoutflykt och vill ha lite sällskap så hör av er. Jag följer gärna med.

Ha det gott och ta väl hand om varandra.

Kram/ Marie