Kall söndag

Denna helgen har vi tagit det ganska lugnt. Fast vi började lördagen med en timme på gymmet. Eftersom vi är nya medlemmar där så ville de väldigt gärna att vi skulle få instruktioner av en instruktör innan vi körde igång och tränade. Detta kändes väl inte helt nödvändigt då vi tränade en del i Houston. Men vi tyckte att det var onödigt att komma i konflikt med dem det första vi gjorde, så vi gick med på att boka in en timme med instruktör. Det ingår i priset så det var inte det att de ville suga ur mer pengar, utan det handlar nog mer om säkerhet för deras del. Nåväl, kl. 10.00 hade vi bokat tid. En tid som kändes väldigt tidig när man vaknade på lördag morgon och inte alls hade lust att gå upp. Men bokat är bokat, så det var bara till att pallra sig upp ur sängen, få i sig lite frukost och sedan ta en promenad på 1.2 kilometer i kylan. Väl där så kändes det ganska bra att träna. Instruktören var trevlig och snäll, dock pratade han bara tyska, men det gick bra ändå. För det är faktiskt så nu att jag förstår en del, så bara jag själv slipper prata tyska så brukar det lösa sig.

Senare på dagen samlade vi ihop oss för att göra det som ingen av oss är roade av, nämligen att åka och handla. Men är det tomt i kylen så är det nödvändigt att bunkra upp lite. Jag passade på att köpa mig ett par varmare handskar, så förhoppningsvis så ska jag nu inte frysa om fingrarna när jag är ute och cyklar.
Nu var det så att vi inte var ensamma om att vara på CITTI-park denna dag. Jag har aldrig sett så mycket folk där förut, men så är det inte så ofta vi åker dit på lördagar heller.

Kvällen tillbringade vi mest i tv-soffan. Vi käkade raclett, kollade Hamburg-Bayern Munchen, kikade lite lite på melodifestivalen, kollade på Vancouver-Colorado och Sherlock Holmes. En lördagskväll som passar oss ganska bra. Det är inte ofta vi har chansen att se Vancouver spela nu så man får passa på när chansen dyker upp.

Idag söndag så var vi båda lite rossliga när vi vaknade. För min del handlade det mest om den vanliga morgonsjukan. Jag känner mig ofta lite förkyld när jag vaknar, men det brukar gå över efter en stund. Men för Pärs del så var det en riktig förkylning. Så nu går han här och snörvlar och ojar sig.
Förmiddagen gick åt till att bland annat boka en resa till Istanbul under påskhelgen. Det ser jag fram emot. Ska bli trevligt att komma dit. Återstår bara att hitta en kattvakt. Vi har också tittat på en långhelg med längdskidåkning här i Tyskland.  Efter lite letande så kom vi fram till att Winterberg nog var ett rimligt alternativ. Drygt fyra timmars bilåkning härifrån tycker vi låter lagom. Hade vi riktat in oss på utförsåkning så gissar jag att vi tittat på andra alternativ. Men då handlar det om helt andra sträckor också. Vi vet inget om Winterberg, men det vi är ute efter är lite längdspår i trevlig miljö. Någon som vet något om detta?

Vi har också hunnit med att gå en liten runda ute i solen. Men det såg betydligt skönare ut innifrån än vad det verkligen var. Riktigt kallt och bitande var det. Så promenaden blev ganska kort. Istället för att som vanligt ta en omväg för att komma ner till vattnet så gick vi nu närmsta vägen ner. Det innebär att man går ner till vattnet vid Landtag. Jag har inte riktigt haft klart för mig vad Landtag är för något. Men slår man upp det i ordboken så betyder det ”Delstatsdepartementet”.

I fredags när jag gick här så var det stora vågor på vattnet. Idag så var det ordentligt med is. Det var bara öppet i mitten där de stora fartygen går. Tänk vad snabbt det kan ändra sig.

Jag försökte få Pär att sätta sig i en av de här stolarna så att jag kunde ta ett kort på honom. Men det ville han inte gå med på. Han frös som en hund och ville bara komma därifrån.

Men temperaturen till trots så var det som vanligt massor av folk ute och promenerade. Och såklart satt folk även på uteserveringarna och drack varma drycker och åt lunch. Jag kan inte riktigt förstå det. Det är ju en sak om det är vindstilla och solen faktiskt värmer lite. Men när det är 5 minusgrader och isande vindar så kan det inte vara njutbart.

Inatt så har vi tänkt att hålla oss vakna och titta på Super Bowl. Vi får se hur det går med den stolta tanken :)

Förresten, jag och Pär fick ju äntligen spela tennis med varandra igen i fredags. Det var riktigt kul till en början. Pär vinner de flesta gamen mot mig, men nu får han jobba lite hårdare för poängen. Så all träning ger lite resultat, det är kul. Mindre kul var det att när det var mindre än 10 minuter kvar av vår timme så sprang Pär på en stoppboll och sträckte sig i ljumsken. Inte så allvarligt, men tillräckligt för att inte kunna fortsätta att spela. Det är inte första gången det händer, men lika trist varje gång. Det får bli lite vila innan han ger sig ut på tennisbanan igen.

I morgon är det tyskalektion som vanligt. Jag ser inte fram emot att cykla dit då prognosen säger att det ska vara drygt tio minusgrader när det är dags för mig att ge mig av. Men då får ju mina nya handskar chans att bekänna färg iallfall :)

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie