Kamchatka del 2, Båttur på Berings hav

Eftersom någon bestämt att vi inte fick landa vid Kurilsjön denna dag så gav vi oss ut på havet istället. Denna aktivitet var tänkt att göra efter att vi kommit tillbaka från våra dagar vid Kurilsjön. Men nu sköt vi alltså på resan en dag och då var det bra att vi kunde lägga in denna aktivitet denna dag istället. Att sitta ytterligare en dag på ett hotell ute i ingenstans kändes inte helt lockande. 

Det blev verkligen en heldag på havet och vi fick se mycket trevligt. Tyvärr slog min sjösjuka till efter ¼ av resan och jag fick kämpa med att inte mata fiskarna med mitt maginnehåll. Det blev inget ätit för min del på hela utflykten som varade i 10 timmar. Som tur var kunde jag lägga mig ner och somna. Det lärde jag mig efter stormen på Svalbard att det är det bästa sättet för mig att klara sjösjuka. Men jag hann i varje fall med att se både späckhuggare och sjölejon.

Men det är lite konstigt det där att jag bara kan lägga mig ner att sova, jag som har så svårt att sova annars. Det måste vara någon slags försvarsmekanism som slår till. Ett tag när jag stod ute på däck och jag kände att det var väldigt väldigt nära att jag behövde kräkas fick jag nästan lite panikkänsla då det var trångt och det var fullt med folk runt omkring mig, det fanns ingenstans att fly utomhus. Inte riktigt det läget man vill ha när man mår illa. Det enda valet jag hade om jag ville vara ensam var att gå in och om jag satt upp inomhus så mådde jag ändå sämre. Så då återstod bara att lägga mig ner och då somnade jag på några minuter. Märkligt. Jag vaknade av att platserna runt bordet fylldes av folk som skulle äta lunch. Jag satte mig upp, tog en halv potatis ( har jag för mig att det var) och en liten liten bit fisk. Men det fungerade förstås inte, mat var ingen lösning. Så eftersom alla nu var inomhus så fick jag fly ut igen. Och efter lunchen fick jag fly in igen när alla började röra sig ut igen. 

Men det blev lite bilder och upplevelser innan sjösjukan slog till. 

Det finns gott om vulkaner i Kamchatka. Ibland blev det en lucka i molnen så att vi fick se dem.

Någon hade slängt ut några klippblock i havet.

Jag passade också på att ta lite bilder på några i ressällskapet. 

Tony, Anders Fotografisk ledare på resan och Marie

Birgitta, Ingela och David

Lars och ingela

Marie med en vulkan i bakgrunden. Kämpade länge med att få denna bild. Inte helt lätt i båt som ändrar riktning hela tiden för att parera vågorna.

Charlie, Zoomvärd.

Haha, i väntan på bättre motiv kan man leka med långa slutartider. Fåglar eller Roller Derby-spelare, same same but different. Hursomhelst så behöver jag träna lite till.

Plötsligt dök ett gäng späckhuggare upp. Då blev det fart på gänget. Och trångt som tusan på den lilla yta som fanns att stå på. Så jag klättrade upp på stegen och gick upp till förarhytten och fotograferade därifrån istället. 

Det var en fin stund tillsammans med dessa mäktiga djur. Efter det blev det fåglar och fler märkliga klippblock i havet. 

Sen blev det en transportsträcka på flera timmar och då gungade det rejält och det var då min sjösjuka slog till ordentligt. Men jag gjorde allt ett försök att gå upp och fotografera när vi kom fram till en klippa med sjölejon. Men att i det läget gå in och byta objektiv så att jag kunde ta en landskapsbild tillsammans med sjölejonen som jag egentligen ville, det var inte att tänka på. Jag fick vara glad att jag överhuvudtaget stor på benen och kunde ta några bilder. 

Gruff på klippan.

Bilden på sjölejonen var den sista jag tog medan vi var ute på havet. Resten av resan låg jag inne på soffan och sov. Fast jag sov inte djupare än att jag hörde när någon sa att det var späckhuggare i sikte. Men det fanns verkligen ingen möjlighet för mig att gå upp då. Men de som kunde fick väldigt fina bilder på sex späckhuggare som höll sig väldigt nära båten. Jag sov inte djupare än att jag också kunde höra den spydiga kommentaren om att personen inte kunde förstå att man valde att ligga och sova när man var ute på havet och fick uppleva detta. Väldigt tråkigt när människor slänger ur sig kommentarer och åsikter när de inte vet vad de pratar om. Jag valde verkligen inte att ligga och sova. Det var min enda möjlighet att klara denna resa utan att kräkas. Jag tror inte att personen i fråga hade uppskattat att få mitt maginnehåll serverat i knät. I själva verket var jag väldigt ledsen över att inte kunna njuta av resan och alla upplevelser som bjöds. Och inte blev jag gladare över att höra en sån tråkig kommentar. Hur kan någon tro att man väljer att ligga inomhus och sova när man kan sitta ute på däck och njuta av naturen??

Det var väldigt gott när vi äntligen var i land igen. Och så fort vi hade fast mark under fötterna så mådde jag mycket bättre. Då började magen istället påminna mig om att jag inte ätit något sedan frukosten. Så jag längtade verkligen tillbaka till hotellet för att få i mig lite middag. Jag visste att då skulle resten av sjösjukan släppa. Så jag blev väldigt glad när vi fick beskedet att vi skulle stanna till vid en restaurang innan vi åkte tillbaka till hotellet. Det satt väldigt bra med lite mat just då vill jag lova. 

Vulkanerna gör sig påminda även inne i Petropavlosk. Vy från parkeringen utanför restaurangen.

Ja, det blev verkligen en heldag ute på havet. Och innan vi gick och la oss denna kväll fick vi besked om att nästa dag skulle vi få flyga ut till Kurilsjön. Kl 11 skulle helikoptern lyfta från Petropavlosk var beskedet vi fick. Vi får väl se i nästa inlägg om hur det gick med den saken. 

Nu ska jag gå ut och köpa lite lunch och  fästingmedicin innan dagen i bokhandeln tar sin början. Idag väntar jag besök av en man från Votum & Gullers förlag från Karlstad. Det blir trevligt att träffas. De är de som gett ut den väldigt fina boken Natur i Dalsland.

Ha det gott och ta väl hand om varandra.

Kram /Marie

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

*

*