Kamchatkaresan del 1

Eftersom jag har fått en del påtryckningar vad det gäller uppdatering av denna väldigt eftersatta blogg så ska jag nu försöka mig på att få min senaste fotoresa på pränt här.

Jag börjar från början så får vi se var det slutar. 

Denna resa preliminärbokade jag redan 2017 då Zoom fotoresor lanserade den. En ny björnresa var något jag hade väldigt svårt att motstå. Jag skulle gärna åka med Christopher till de vita björnarna i British Colombia också, men ibland måste man välja och valet före denna gång på Ryssland. 

Efter över två års väntan var det då äntligen dags att ge sig ut på denna resa. Men tiden före var allt annat än stressfri. När jag bokade resan hade jag ingen aning om att jag skulle äga och driva en bokhandel med allt det som hör till en sån verksamhet. Tiden vill inte riktigt räcka till och det blir lätt att man arbetar alla dygnets vakna timmar. Men trots detta så lyckades jag både skaffa visum och packa väskan i tid. Även om det där med väskan verkligen var på håret. 

Min resa började på morgonen söndagen den 21:a juli. Då körde Pär mig till tåget i Åmål. Därifrån tog jag mig vidare till Göteborg och sedan Köpenhamn. Jag gick av tåget på Kastrup och gick sedan en kilometer till mitt hotell för natten. En kilometer låter ju inte så mycket. Men har man en tung fotoryggsäck och en resväska att dra på och det är varmt och svettigt så är en kilometer en evighet.

Min vana trogen så sov jag uselt den natten. Fördelen med det är att man kan få möjlighet att se en fin gryning.

Vy från mitt hotellfönster

Måndag morgon startade jag med en bra hotellfrukost innan jag tog shuttlebussen till flygplatsen. Alltid när jag är ute på en fotoresa så är incheckning och säkerhetskontroll lite stressande. Ska de tillåta fotoryggsäcken som handbagage, ska de tycka att man har för många batterier med sig, osv osv. Allt gick bra denna gången med som tur var och eftersom jag var ute i väldigt god tid kunde jag i lugn och ro ta en pizza till lunch. Som tur var fick jag min pizza innan denna del av flygplatsen drabbades av strömavbrott. 

När det var dags att boarda planet som skulle ta mig till Moskva fick de inte upp dörrarna som gick från terminalen till gången som leder in till flygplanet. Det krävdes många män med gula västar innan problemet var löst. Detta gjorde att vi lyfte en timme sent från Köpenhamn. Jag har aldrig tidigare tagit mig in i Ryssland så jag visste inte om det skulle vara krångligt och tidskrävande så jag blev lite orolig att det skulle bli tight med tiden i Moskva. Men det gick hur smidigt som helst att gå igenom passkontrollen och innan man visste ordet om så stod man ute i ankomsthallen. Det var nog inte riktigt meningen att man skulle ta den vägen. Men jag gick tydligen igenom fel passkontroll så jag hade inget annat val än att gå ut. Så det var bara att leta sig fram till rätt terminal och ta sig in igen. Även det gick väldigt smidigt och jag kunde i god tid slå mig ner i en stol vid gaten där planet till Petrapavlosk-Kamchatsky stod.
Med på detta plan var tre andra som också skulle vara med på vår resa. Vi hann prata lite med varandra på bussresan ut till flyget. 

Resan gick väl som man kunde förvänta sig. Lite ovant att åka en inrikesfligth på 8,5 timme bara. Vi landade på Kamchatska strax efter lunch på tisdagen. Tidsskillnaden mot Sverige är 10 timmar.

Väl framme i Petrapavlosk-Kamchatsky så gick man in i ett stort tält för att hämta upp sitt bagage. Ganska intressant att se när alla passagerarare från ett plan med ca 500 passagerare skulle trängas runt bandet för att få tag på sitt bagage. Det där med att ta några steg tillbaka så att alla lätt kan få tag på sitt bagage var inget de förstod på denna flygplats heller.

Bagagebandet på flygplatsen Petropavlosk-Kamchatsky

Ganska intressant också att denna flight från Moskva var helt fullsatt och den tog alltså runt 500 passagerare. Tydligen så går det två så stora plan från Moskva varje dag, dessutom kommer det en massa andra flighter från andra ställen dagligen. Otrolig massa människor som flyger in till Kamchatka varje dag.

När vi väl fått tag i vår packning så väntade vår guide Tanja på oss och hon tog oss till hotellet en bit utanför Petrapavlosk.

Antarius hette vårt hotell.

Innan man var välkommen in på hotellet var man tvungen att ta av sig skorna och ta på sig innetofflor. Skorna låstes in i ett skåp. Man fick nästan känslan av att man skulle gå in på ett badhus.

Av med skorna och på med badtofflorna

Resten av dagen tog jag det bara lugnt förutom en väldigt kort promenad utanför hotellet. Det finns ju faktiskt björnar i området så även om jag inte är rädd för björnar så har jag så pass respekt för dem att jag inte vill ge mig ut helt ensam i okända områden.

Kanske man skulle hugga sig några träd och göra en trädgårdsgrupp.

Någon timme senare kom ytterligare några deltagare i vår resa och vi tog en gemensam middag på hotellet på kvällen.

Under onsdagen kom resten av gänget som skulle delta i resan. Det blev en gemensam lunch, en kort promenad i området runt hotellet och sedan en liten tur till en supermarket för att inhandla lite snacks och annat som man kunde tänkas behöva komplettera med. En trevlig överraskning var att en av deltagarna var David som jag reste tillsammans med i Argentina. Vi hade inte fått någon deltagarlistan före resan så jag hade inte full koll på alla deltagarna även om jag via Facebookgruppen som skapades visste vilka de flesta deltagarna var. 

En sak jag slogs av när jag gick ute i området var att växtligheten påminde väldigt mycket om växtligheten i Sverige. Allt var bara lite större.

Lars får agera referens till storleken på växterna.

Kändes som det slängts ut lite byggnader lite slumpmässigt lite här och där.

 

På kvällen höll Anders Geidemark, som var vår fotografiska ledare under resan, ett litet föredrag om komposition och lite annat matnyttigt att tänka på under kommande fotograferingar.

Tanken var att vi under torsdagen skulle åka iväg med helikoptern till Kurilsjön och på riktigt påbörja vår björnresa. Men man vet ju hur det är när man ska använda ett transportmedel som är beroende av hyfsat väder. Jag har flera gånger fått vänta flera dagar på bättre flygväder så jag var förberedd på att vi kanske inte skulle komma iväg. Vad jag inte var förberedd på var att här är det inte bara vädrets makter som avgör om man kan flyga eller inte. Här spelar tydligen militärens makt också en stor roll. Detta blev vi drabbade av och det var flygförbud till Kurilsjön under torsdagen trots att det var perfekt flygväder. så himla frustrerande att inte få flyga trots perfekta förhållanden. Tänk om det sen kom in ett busväder som gjorde att man inte kunde flytta på grund av det. Då skulle det vara väldigt surt att inte fått flyga när det var flygväder. 

Men vi gick inte sysslolösa under torsdagen. Det var ju inplanerat två utflykter efter att vi kommit tillbaka från Kurilsjön. En av dessa blev nu tidigarelagd och genomfördes under torsdagen. 

Mer om detta i nästa inlägg. 

Ha det gott och ta väl hand om varandra. 

Kram /Marie 

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

*

*