I väntan på nya gäster

Idag kommer Fredrik, Sussanne, Patrik och Ella hit. Att Sussanne med familj skulle komma hit idag har varit bestämt sedan länge, men plötsligt förra helgen så sa Fredrik att han inte har mer skolarbete innan jul och också gärna ville komma hit. Jättekul tycker vi förstås, det kommer att bli lite trångt med liggplatser, men sådant ordnar ju sig alltid.

Strax efter kl. 3 ska jag hämta upp dem vid stationen. De kommer nämligen med tåg.

Annars så har det varit tennis både tisdag och onsdag, kan inte påstå att jag blir en bättre tennisspelare av all träning, jag är nog för gammal för att lära mig (känns bra att kunna skylla på det iallafall), men det är väldigt skoj, även om min fot påminner mig ständigt om vad min läkare i Geneve sa till mig. Hon påstod nämligen att jag aldrig mer borde syssla med sporter som innebandy, tennis, fotboll osv för att det skulle vara alldeles för påfrestande för mina ihoplappade senor, utan jag skulle cykla, simma och åka längdskidor. Men det måste ju vara kul att motionera, annars blir det helt omöjligt. Så det är bara att hoppas på det bästa och tro att kroppen håller.

I tisdags tog min tennistränare med mig på ett Kinahak för att jag skulle få prata några ord kinesiska och äta lite kinamat (efter träningen alltså, inte istället för :) ). De flesta Kinarestauranger jag varit på utanför Kina har inte alls levt upp till mina förväntningar, men det är haket var faktiskt så nära man kan komma vad det gäller smaken. Det var ett enkelt ”snabbmatsställe” men väldigt fräscht och gott. Tack för att du lärde mig detta Patrik.

I söndags hade ju Svenska klubben sitt Luciafirande. Jag hade lovat att hjälpa till att duka. Så halv ett så ställde jag upp mig i dansskolans lokaler och tillsammans med många andra så var det snart uppdukat med både lussekatter, pepparkakor och annat smått och gott.

När dukningen var klar så gick vi alla till en närbelägen kyrka där vi bjöds på ett väldigt litet men mycket skönt klingande Luciatåg. Jag som verkligen är urkass på att sjunga kan inte annat än imponeras av hur vackert andra kan sjunga. För mig är det lite obegripligt måste jag säga.

När vi var klara i kyrkan så tågade vi den korta biten tillbaka till danslokalen och njöt av Lussefika och barnens Luciatåg. Också barnen imponerade stort på mig. Det var så härligt att höra dessa barn sjunga svenska Luciasånger med en väldigt stark tysk brytning.

Strax efter Luciatåget bröt jag och Pär upp från firandet och promenerade hemåt.

För mig är set lite obegripligt att vi om precis en vecka ska hoppa på Oslofärjan och åka till Sverige och fira jul. Jag tycker ju att vi precis har kommit hit. Den här hösten har verkligen gått rekordfort trots uselt väder. Det blir för övrigt vår andra jul på tretton år som vi firar i Sverige, och i år ska vi för första gången fira jul på Ulvåsa. Kul!

Nej, nu gäller det att fixa det sista innan jag ska ge mig iväg och hämta gästerna.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie