Vatten över huvudet

Ja, som jag har tjatat om flera gånger så regnar det väldigt mycket här i Kiel just nu, men det beror inte bara på regnet att det känns som om jag tagit mig vatten över huvudet. Nej, det beror också på att jag nu plötsligt är registrerad på tre olika högskolekurser, två på kvartsfart och en på halvfart och bara det blir ju sammanlagt helfart och sen ska ju mina tyskastudier tyvärr läggas till där. Så nu undrar jag om jag verkligen går i land med detta? Anledningen till att det plötsligt blev så här mycket beror på att jag sökte lite olika distanskurser som jag tyckte verkade intressanta, jag kom in på två kvartsfartskurser vilket kan tyckas vara ganska lagom. Tyvärr så låg jag på 75:e reservplats av 80 tillgängliga platser (som jag förstod det) till den kurs jag allra helst ville läsa. Så den kopplade jag bort ur tanken helt och hållet och registrerade mig för de två jag blivit antagen till. Men så igår så fick jag helt överraskande ett mail där det stod att jag blivit antagen till halvfartskursen. Hjälp, den ville jag ju inte tacka nej till, men samtidigt vill jag ju inte hoppa av de andra två. Så vad gör man? Jo, jag kör igång med alla tre och ser hur det går helt enkelt. Det är väl inte värre än att man hoppar av om det blir övermäktigt. Jag ser fram emot att läsa de här kurserna, och lära mig det som förväntas att man ska lära sig. Men, jag ser inte fram emot alla dessa diskussionsforum som man måste medverka i för att bli godkänd. Jag tillhör inte den skaran som glatt kastar mig ut i olika diskussioner, så just den biten kan nog vara den som sätter käppar i hjulet för mig. Men men, jag ska göra mitt bästa så får vi se vart det leder.

Vart tog all den lediga tiden till golf och tennis vägen, kan man undra?

Jag har nu ägnat ganska lång tid till att förstå vad de olika kurserna innehåller och vart man hittar alla uppgifter osv. Man blir lite snurrig i huvudet av att sätta sig in i tre olika plattformar från tre olika skolor på en gång. Men nu börjar det klarna lite iallafall och jag har skrivit ut en del material och organiserat i olika pärmar. Och i och med det så kommer jag in på en helt annan sak. Jag har ju förut beklagat mig över hur besvärligt det kan vara med vissa grejer när man flyttar runt i världen. Som exempel nämnde jag ju alla dessa olika elkontakter man nu har samlat på sig,. Här hemma har vi en salig blandning av svenska, schweiziska, kinesiska och amerikanska kontakter. (tyska och svenska kontakter är som väl är lika) Nu när jag då skrivit ut all information som jag ansåg viktig och skulle sätta in det i olika pärmar så ville jag ju använda några av alla dessa tompärmar som står i vår hylla. Problemet är bara att det är med pärmar och hålslag precis som med elkontakter, olika i olika länder. Så i vår hylla står det alltså pärmar från Sverige, Schweiz, Kina och USA och alla har olika hålsystem och därmed behövs ju en hålslag till varje pärm. Och till råga på allt så är ju pappersformatet också olika. I Sverige använder vi ju oss av A4 och i USA använder man letter-storlek. Detta innebär att A4-pappren är för långa för en amerikansk pärm och försöker man knöla ner ett letter-papper i en svensk plastficka så går man på en nit, då blir det till att klippa i kanten om man ska ha en chans.

Här ser ni min lilla samling av olika hålslag. Den vita är svensk, den blå från Schweiz och den gråa kommer från USA. Tyvärr visade det sig att jag har några kinesiska pärmar men ingen kinesisk hålslag. Men som tur är kan man då ta till den där amerikanska lilla fiffiga hålslagen som ser ut som en sån där makapär som man gör hål i bälten med. Det är alltså en hålslag som Fredrik använde i skolan i USA. Man gjorde helt enkelt varje hål för sig. Det gäller att få till det med en gång annars är det väl risk att papperna ser ut som en schweizerost innan man är klar.

Igår beställde vi färjebiljetter till Sverige. Vi ska hyra ett släp och transportera en del av vårt flyttlass från USA till Sverige. Efter att ha kollat upp många olika alternativa rutter både tidsmässigt och prismässigt så kom vi till slut fram till att det faktiskt var billigast och smidigast med färjan Kiel-Göteborg. Ja att det är smidigast är ju inte speciellt förvånande men att det skulle vara det billigaste alternativet var lite mer förvånande. Men vi upptäckte inte det billiga priset förrän vi gick in på den tyska siten och kollade priser. Samma sträcka bokad genom Stena i Sverige var nästan dubbelt så dyr. Så nu är det bestämt att vi kommer till Sverige den 8:e september, tar en sväng till Halmstad och Laholm och lämnar av en del grejer och åker sedan vidare till Dalsland där resterande grejer ska avlastas. Det blir en snabbrunda, men det ska bli gott att bli av med massa överflödiga saker här.

Idag efter tyskalektionen så cyklade jag till den omtalade torghandeln som ligger ganska nära oss. Jag strosade runt en stund och kollade in alla läckerheter som de hade. Och slog till slut till på två liter jordgubbar som såg smaskiga ut.

Innan jag cyklade hemåt så slog jag mig ner på ett Creperi och beställde en Galette med skinka och ost. Smakade sådär måste jag erkänna.

Nu ska jag snart ge mig iväg på styrelsemöte i Svenska klubben. Nej, jag är inte med i styrelsen och kommer inte att vara det heller, iallafall inte under den närmsta framtiden. Jag har redan fått frågan, men jag känner att det redan är lite för mycket som det är för mig just nu. All min tid kommer att gå åt till att få lite ordning i mina studier. Det var ju inte igår precis som jag studera sist, så det kommer att ta lite tid att komma in i det. Och jag har ju aldrig tillhört den flitiga och organiserade skaran av studenter, så vi får se hur detta slutar.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram/Marie