När jag var tillbaka i Svarttjärn så var jag åter ensam här. Tur att man i varje fall har Pisen som sällskap. Jag kan inte påstå att jag gjorde allt för mycket nytta. Jag hade lite svårt för att hitta motivationen att ta tag i saker helt ensam. Så det blev mest fotoredigering, fotoutrensning och lite slapp i tv-soffan.
Men några promenader tillsammans med kameran blev det ändå. Här kommer nu lite blandade bilder från vårt vackra Svarttjärn för er som orkar titta :)
Det finns många fina ställen här i Svarto. Ett av dem är Udden. Synd bara att den där eländiga ledningen går mitt i bilden. Och jag orkar absolut inte sitta och klona.
Pisen ökar sakta men säkert områdena utanför altanen som hon rör sig på. Här har hon vågat sig flera meter ifrån altanen. Men så står jag och ropar på henne också, kanske underlättar beslutet :)
Oj oj vad modig jag är som går så långt ifrån huset.
På vår tomt finns det några blåbärsris. När jag såg att det faktiskt fanns en del riktigt stora blåbär så blev jag inspirerad till att gå ut i skogen och leta bär. Självklart hade jag kameran med mig, så det blir fler blåbärsbilder i ett senare inlägg :)
Jag kämpar på med mina macroförsök utan någon större framgång. En kväll bestämde jag mig för att prova ett tips jag läst. Att man kan vända sitt objektiv bakochfram och på det sättet få en ordentlig förstoring visste jag ju, men då ska man ju egentligen ha en reverseringsring så att man kan fästa objektivet vid kameran. Någon sådan ring hade jag inte så när jag läste att man faktiskt kan fotografera genom att bara hålla objektivet framför kameran så var jag ju tvungen att prova. Det var verkligen inte lätt att både hålla kameran (stativet orkade jag inte ta fram för detta experiment) och objektivet samtidigt som man skulle ställa in skärpan och trycka på avtryckaren. Jag kände att jag hade ingen större koll på vad jag gjorde. Nästa gång får det nog bli stativ tror jag, vilket man ju faktiskt ska ha överlag när man fotograferar macro. Men det var i varje fall något som fastnade på minneskortet.
En liten blomma fotograferat med ett handhållet bakvänt objektiv.
Varje kväll den här sommaren har jag suttit och beundrat de härliga färgerna som blir på kvällen utanför vårt hus. Och varje kväll försöker jag att föreviga dessa färger utan att på något sätt komma i närheten. Varför ska det vara så svårt??
Bilden nedan visar ändå lite av det jag ser varje kväll. Dock är bilden photoshoppad för att ens komma i närheten av det jag egentligen ser.
Jag har även hunnit med att spela tennis med Åsa. Jättekul! Och när jag och Åsa var på klubben så kom en av de ansvariga dit och jag fick äntligen chans att prata med någon ansvarig. Det har ju inte varit helt lätt att få kontakt per email så det var ju bra att äntligen få träffa någon. Det visade sig att framtiden för klubben var mycket oviss och han rådde mig till att inte bli medlem utan bara spela ändå. När jag ändå hade kontakt med honom så frågade jag också om lektioner. Det visade sig att han var tränare och att jag kunde boka lektion med honom. Sagt och gjort, jag bokade en lektion till nästkommande vecka och Åsa ville gärna hänga på. Mer rapport om lektionen kommer nog i ett senare inlägg.
På torsdagen var det så dags för fotbolls-EM att dra igång. Jag bänkade mig i soffan med mitt sällskap och hoppades på en entusiastisk sådan. Men icke då. Hon sov innan matchen ens börjat.
Ha det gott och ta väl hand om varandra.
Kram/Marie
by Marie