Kräftskiva och e-böcker bl.a.

Lördagen började jag med att sticka på tennisträning som vanligt. Och gissa om jag var nöjd över uppvärmningen? Vi spelade en lite konstig form av innebandy på grusplanen med alldeles för små och plastiga hockeyklubbor. Men vad spelar det för roll när vad man har för klubbor bara det är en riktig innebandyboll och innebandymål. Det var så roligt, men jag märker ju också att konditionen inte alls håller för den sporten just för tillfället. Och min opererade fot var inte alls nöjd över denna aktivitet. Det är ju så svårt att låta bli att springa hela tiden när man spelar innebandy och det fick mina fötter känna av ordentligt vill jag lova. Jag vaknade faktiskt på natten efter av att det värkte ordentligt i fötterna. Men det är väl priset man får betala för att man tycker det är roligt att springa efter en liten vit plastboll.

På kvällen var vi på Svenska klubbens årliga kräftskiva. Vi var ett 40-tal personer med olika svenska anknytningar som samlades hemma hos vår ordförande Britt för att äta och dricka gott.

Jag blev förvånad över hur många det faktiskt var som pratade svenska. Långt ifrån alla var svenskar, men även av de som inte var svenskar så pratade många svenska. Givetvis fanns det de som inte pratade svenska och eftersom jag inte pratar tyska så fick det bli mycket engelska för min del. En mycket trevlig kväll blev det.

Britts ställe var ett fantastiskt vackert ställe ute på landet.

Vackert halmtak, eller hur?

Britt och henens familj hade ordnat så fint med stort partytält och alla tillbehör en lyckad kräftskiva behöver.

 

Efter den senaste tidens dåliga väder så hade vi förberett oss på att det skulle bli kallt framåt kvällen. Så vi hade tagit med varma kläder och filtar att svepa in oss i när kylan blev för sträng. Men det visade sig vara helt i onödan. Det blev en varmt och go kväll och filtarna kom med hem oanvända.

 

 

 

 

 

 

 

Under söndagen var vi mest hemma och grejade. Framåt kvällen var det tänkt att vi skulle cykla ner till fjorden och ta cyklarna med oss på en färja över till andra sidan. Men dels så missförstod vi informationen om de olika färjorna lite och trodde att det bara var vissa av turerna man fick ta med sig cykeln på och dels så var vädret väldigt ostabilt. Så vi bestämde oss för att ta bilen runt istället. Målet för vår resa var en liten restaurang precis vid vattnet där vi skulle möta upp en kollega till Pär och hans fru.

Här är färjan vi skulle åkt med men som vi inte vågade ta för att vi inte trodde vi kunde ta med cyklarna. Det hade gått bra att ta med cyklarna och dessutom visade det sig att båten la till väldigt nära restaurangen, så vi hade mycket gärna kunnat ta båten utan att ta med cyklarna. Nåja, det får bli en annan gång.

Vi avnjöt både länge och väl en god måltid. Och som lite extra plus så fick vi se Stenafärjan sakta glida förbi på sin väg mot Göteborg.

God mat och trevligt sällskap bjöd kvällen på.

I går måndag var det tyskakurs som vanligt på förmiddagen. Lika tråkigt som vanligt, men förhoppningsvis så lär man sig lite för varje gång.

På eftermiddagen mötte jag upp med tyska Katia för att spela tennis. Vi spelade en timme och sedan satt vi och drack kaffe och tjatade om allt möjligt ytterligare en dryg timma. Väldigt trevligt att komma ut och träffa lite folk och samtidigt göra något nyttigt.

När jag sen kom hem så satte jag mig och pluggade och det är också det som jag  ägnat hela dagen åt i dag. Börjar nästan få lite panik över att vi ska åka till Sverige imorgon, då blir det inget pluggande. Till råga på allt så har jag upptäckt att jag inte alls läser en kurs på halvfart och två på kvartsfart, utan det är två på halvfart och en på kvartsfart. Det innebär ju att jag just nu läser 125% plus tyskan. Inte konstigt att jag känner mig lite stressad. Men å andra sidan så är det ju ingen större skada skedd om jag inte hinner eller vill slutföra dessa studier. De är ju mest ett tidsfördriv som förhoppningsvis ska göra att jag lär mig något på vägen.

Nu tillbaka till rubriken, e-böcker. Jag såg en väns inlägg på facebook om denna ypperliga tjänst och kom då att tänka på det jag fick reda på för ett tag sedan och som gjorde att jag blev lite kluven angående att låna e-böcker.

Jag har haft min Sony E-reader ett bra tag nu, (nästan två år kanske) och jag använder den endast till att låna böcker från Halmstads bibliotek. Det är så enkelt, man behöver endast ett lånekort från ett svenskt bibliotek som erbjuder tjänsten e-böcker och sedan är det bara att luta sig bakåt och leta upp den bok man vill låna, knappa in sitt lånekortsnummer och pinkod, koppla in sin läsare i datorn och vips så finns boken i den behändiga läsaren. Denna tjänst är helt gratis för oss användare. Den enda begränsningen har varit att man max får låna tre böcker under en sjudagarsperiod. Och det har ju inte jag sett som något problem iallafall.

Jag har som sagt tyckt att detta är en fantastisk tjänst som biblioteken har och jag har mer än gärna stöttat biblioteken genom att låna många böcker. För det är ju det man tror, att om de har någon tjänst så vill de att den ska utnyttjas av så många som möjligt. Och tänk vad billigt och bra för biblioteken. Visst, de kostar säkert en hel del att köpa tillgången till varje e-boksfil, författaren måste ju få en del av kakan (jag antar att det finns något system för detta) men sen kan de ju låna ut boken hur många gånger som helst samtidigt utan att behöva sitta på ett jättelager av varje bok. Ju fler gånger den lånas ut, desto bättre, kan man ju tycka. En vanlig pappersbok betalar biblioteken för en gång, sedan blir det ju ett mervärde för varje gång den lånas ut eftersom det inte kostar biblioteket något extra. Men så fungerar det alltså inte när det gäller e-böcker.

Jag har några gånger försökt att låna böcker och fått meddelandet att biblioteket har nått sin maxgräns av utlåningar och därför är tjänsten stängd för tillfället. Va! Hur kan de har nått sin gräns, de kan ju bara skicka filen igen och igen och igen. Men så en dag hamnade jag på Halmstads biblioteks informationssida där de förklarade vad som hänt. Biblioteken köper tillgången till dessa e-böcker av ett företag (elib) tror jag att de heter och biblioteken får betala en avgift till dem varje gång de lånar ut en e-bok. Eftersom de för tillfället är ensamma aktörer på marknaden så kan de ta ut ett hutlöst pris. Nämligen 20 kr per utlån!!! Kan ni fatta, Halmstad bibliotek får punga ut med 20 kronor varje gång jag sitter bekvämt bakåtlutad här i Kiel och lånar en av deras böcker alldeles gratis. Vad som nu har hänt är att efterfrågan av e-böcker har överstigit alla förväntningar, så gång på gång så kommer de fram till sin budgeterade maxgräns och tjänsten stängs ner eftersom de inte betalat för fler böcker. Och gång på gång öppnas tjänsten igen eftersom de vad jag antar köper en ny pott som ganska snart försvinner. Vart får de alla pengar ifrån? Det måste ju handla om jättesummor om de betalar 20 spänn för varje bok? Någonstans måste ju någon annan verksamhet bli lidande.

Det är nästan så att man vill stödja biblioteken genom att inte låna fler böcker, men samtidigt så finns tjänsten och såklart vill man utnyttja den. Vi får hoppas att det snart kommer in fler aktörer på marknaden som gör tjänsten billigare för biblioteken. Så är det någon som vill slå sig in i denna bransch så är det nog ett bra tillfälle nu.

Är det någon som har kännedom om biblioteksbranschen och kan berätta för mig hur det fungerar med ersättning till författarna så tar jag gärna emot den informationen, fungerar det som stim-pengar eller? Eller betalar biblioteken ett högre pris för varje bok som köps in, där en del av priset går till författaren?

Nu ska jag förbereda mig för lite After Work-tennis i blåsten. Låter ju toppen, speciellt som man kan gå dit utan att ha arbetat först :)

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram/Marie