Tennis och grönkål

Idag har jag haft privatlektion i tennis för första gången på evigheter Jag är så glad att jag kan gå ifrån en timmes intensiv tennis utan att ha ont i armen. Jag vet att det snabbt kan vända, men jag gläds åt varje dag det känns bra.

I lördags hade jag först träning med laget en timme sen var det dags för Kuddel-Muddel. Med Kuddel-Muddel menas att man spelar ett antal dubbelmatcher med olika partner. Sen räknas resultaten ihop för alla sina matcher och det blir en kvinnlig och en manlig vinnare. I år var det tydligen deltagarrekord och vi var över 40 personer. Jag spelade tre matcher och vann två med stora siffror, den tredje matchen förlorade jag lika stort. Det resultatet gav inget pris men jag är riktigt nöjd med dagen. Och återigen, jag är superglad över att jag kunde spela tre 40-minutersmatcher utan att få ont.

På kvällen var det dags för prisutdelning och Grünkohlessen. Det blev en trevlig kväll i trevligt sällskap. Det är lite svårt att hänga med på tyskan men som tur är pratar många engelska. Jag får väl erkänna att jag inte åt särskilt mycket grönkål, men som tur var fanns det korv och potatis också.

Första veckan i april ska vi åka till Mallorca på tennisläger med klubben. Det ser jag verkligen fram emot och håller tummarna att kroppen håller sig i skick. Just nu är vårt största problem inför resan vart Lillpisen ska ta vägen. Vi funderar lite på att hitta ett kattpensionat. Jag har hittat några på nätet, men inte lyckats hitta några omdömen om dem. Jag har lite svårt att se att Pisen skulle trivas på ett pensionat, men om alternativet är att vara ensam i lägenheten en hel vecka och någon bara kommer och ger henne mat en gång om dagen så kanske ett pensionat är det bästa alternativet. Ja, vi får fundera på det. Har ni några förslag så framför gärna dem till oss. I vilket fall som helst så blir Pisen bara gosigare och gosigare för varje dag. Nu händer det med jämna mellanrum att hon ligger i knät och spinner en stund när man sitter och tittar på tv. Och i natt sov hon på min kudde nästan hela natten. Till och med Pärs knä duger bra nuförtiden. Häromkvällen låg hon så gott och snarkade i hans knä när han tittade på Paris SG på tv.

Pisen sover gott. Tydligen är hon inte så intresserad över hur det går för Zlatans PSG.

Annars har det inte hänt så mycket här. Jag har varit på gymmet ett antal gånger och vi går på våra promenader och är nöjda och glada med det. Vi njuter för fullt över att kunna gå eller cykla till så många ställen. I Houston och Beijing så var det inte helt lätt att ta sig fram utan bil. Det gick väl i och för sig att cykla i Beijing vilket vi gjorde mycket, men vi bodde en bit utanför stan så så fort man ville in till stan så var det andra alternativ som gällde. I Houston så var det nästan med livet som insats man cyklade till en restaurang eller affär. Bilisterna tutade på en och tyckte man var en trafikfara när man cyklade på vägarna. Det fanns många fina cykelvägar, men de var bara till för att cykla som en utflykt eller motion, inte för att ta sig från punkt a till b.

Bildbehandlingskursen håller jag fortfarande vid liv. Nu har jag kommit till en punkt där jag ska skicka in ett arbete. Att göra själva bildbehandlingsdelen är inget som bekymrar mig, men som vanligt ska man tjata en massa goja om varför man gör si och varför man gör så. Vad var tanken här och vad ville du uppnå med bilden innan jag började. Sådan är ju inte jag, jag gillar att dra i reglagen tills jag tycker att det blir ett bra resultat. Vad jag tycker är ett bra resultat är inget jag vet i förväg. Hur i hela friden ska man då kunna berätta om vad man tänkte innan man började med jobbet om man inte hade någon tanke. Känns väldigt krystat för min del, men så är det ju med alla kurser man går. Allt ska analyseras och sättas ner på pränt. Jag som bara vill göra jobbet, inte skriva om varför. Ni som känner mig veta att jag absolut inte är något konstnärligt lagd alls, utan jag fokuserar mer på tekniken. Verkar som man skulle behöva lite mer av båda delarna för att känna sig bekväm i detta. Jaja, det blir väl bra till slut. Men måste tillägga att jag tycker att lektionerna är riktigt riktigt bra. Jag har ju gått ett par distanskurser nu och denna kursen är helt outstanding vad det gäller lektioner. Ett riktigt nöje att slå sig ner att njuta av dessa grabbar och deras otroliga kunskap.

Nu ska jag försöka fixa till en liten middag till mig och Pär, ännu en av mina inte allt för starka sidor :)

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie