Lydnadsträning

Ja, inte händer här särskilt mycket just nu. Så då har jag tid att tvinga ut den stackars Pisen. Vi passar på att köra lite lydnadsträning när vi är ute. Hon har precis fått kläm på ”Gå fot”, kanske att hon går lite väl nära för att det ska vara optimalt.

 

Ett annat kommando hon har lärt sig är ”plats”. Fungerar också riktigt bra när vi är ute.

 

Nej, skämt åsido, här behövs ingen lydnadsträning för att hon ska hålla sig intill mig när hon är ute. Hon tycker verkligen att det är superläskigt att vara ute själv. Kan ju tyckas att det är lite löjligt att följa med katten ut, men om hon är ensam så sitter hon barra vid dörren och är rädd och vill in, så det är ju inge större ide. Jag hoppas att lusten att vara ute här i Kiel ska komma tillbaka om hon och jag är ute tillsammans några gånger. Men det måste se ganska komiskt ut när jag är ute och går med katten utan koppel i trädgården :)

Men hon har faktiskt lärt sig en ny sak. En sak som sju miljarder katter redan kan men som Lillpisen aldrig har försökt sig på förut. Nämligen att dricka ur kranen. Hon brukar ju alltid vara med mig när jag borstar tänderna och häromdagen klev hon plötsligt ner i handfatet och började dricka. Sedan dess är hon fast. Så fort tillfället dyker upp så är hon i handfatet och dricker mängder av vatten. Hon kommer väl att åka på vatenförgiftning om hon inte passar sig. Jag måste säga att jag tycker att detta sättet är bättre än det som hon gjorde förut, nämligen att dricka ur toastolen.

Hon njuter stort av vattendrickandet.

 

Hon lapar inte i sig vattnet som andra katter utan låter vattnet rinna in i mungipan och sen sväljer hon för glatta livet.

Jaha, vad händer här när jag inte är ute med katten? Inte mycket just nu. Idag hade jag min sista tyskalektion med min supertrevliga tyskalärare. Jag tyckte ju att det var lite tungt att gå till lektionerna i början, jag hade lite gammalt motstånd till tyskan som var svår att komma ifrån. Jag kan väl inte säga att jag har lärt mig att älska det tyska språket, men min lärare har i alla fall gjort att jag tyckt att det är roligt att gå på lektionerna. Jag önskar förstås henne lycka till med sitt nya jobb även fast jag tycker att hon borde fortsätta att vara min lärare :) Men men, nu blir det spännande att se vem jag får som ersättare. Jag hoppas att jag och Kati kommer att fortsätta att träffas utanför lektionsrummet i framtiden i alla fall.

Vad det gäller min arm så spelade jag, Fredrik och Pär tennis i måndags och det fungerade bra. Sen spelade jag och Fredrik en stund på tisdagen, men då kände jag lite smärta i armen så då slutade jag spela. Sen på kvällen hade lite ont och var ganska bekymrad. Men nästa morgon hade jag inte ont alls. Så kanske det bara var lite vanlig hederlig muskelont p.g.a. av en otränad arm. I vilket fall som helst så har jag tänkt att hålla mig borta från tennisen tills i morgon kväll då det är träning med laget igen.

Jo, förresten, jag och Fredrik åkte iväg till Hamburg i måndags för att lämna in mitt objektiv. 251 Euro kommer det att kosta att laga det. Pust och stön, inte alls kul. Men att köpa ett nytt likadant kostar ju ca 600 Euro så det är bara till att bita i det sura äpplet och betala för en reparation. Inte blev jag gladare av beskedet att det skulle ta 3-4 veckor innan det blev lagat p.g.a hög belastning efter semestern.

På måndag åker Pär till Houston och senare i veckan åker nog Fredrik tillbaka till Sverige för att lösa ut sitt körkort innan det skickas tillbaka till Örebro. Sen kanske han åker vidare till en kompis. Så då blir det bara jag och katten här igen.

Nu ska jag snart kolla lite US Open tennis på tv:n, jag hoppas på att de visar Sofia Arvidssons match, men det är väl lite väl mycket begärt kan man tänka. Men det är klart att man måste heja på Sofia från Halmstad.

Ha det gott och ta hand om varandra

Kram / Marie