Snart kommer våra gäster

I osndags fick jag till slut upp Fredrik så att vi kunde åka ut till Schilksee. Det är därute vid Olympiska centret som alla segeltävlingarna äger rum. Vi kom dit i väl ordning, men väl där så fattade vi ingenting av tävlingarna. Vi kunde bara se ett gäng båtar långt ute på havet. Att det var en tävling som ägde rum var svårt att fatta. Men huvudsaken att de inblandade vet vad de sysslar med.

Långt därute ser man lite båtar. Tydligen tävlar de för fullt.

Med lite teleobjektiv på kameran kan man se lite bättre.

På väg ut till start antar jag.

På väg upp på land efter slutförd tävling antar jag.

Vi blev inte kvar så länge vid seglingen. Istället åkte vi till ett Kinahak och åt lunch. Senare på eftermiddagen bestämde jag mig för att ta mig en tur ner till vattnet. Jag passerade igenom parken som ligger bakom vårt hus. Då fick jag en förklaring på varför vi här en massa barnskrik (positiv skrik) från vår lägenhet.

Detta är nämligen det som finns precis bakom vår häck. Mängder med hoppmattor med mängder av hoppande barn på.

Hoppande barn låter mycket.

 Men om man inte ville hoppa så kunde man välja att snickra eller måla istället. Stora projekt på gång.

Eller varför inte göra en ler/halm-gubbe. Eller bada gyttjebad. (inga bilder på det, har inte lust att bli anklagad för att lägga ut bilder på nakna barn, visserligen så var de flesta barnen täckta av lera, men ändå )

Eller så kunde man lyssna på musik. 

Ner till Förde kom jag till slut och som vanligt så var det trängsel på vattnet.

Det var ingen som provade golflyckan vad jag såg. Men måste säga att det är ett ganska utmanande hål.

Extra svårt blir det när plattformen ibland lutar åt detta hållet och ibland…

….åt detta hållet. Och inte är den stor heller.

Som jag sagt förut. Trafiksituationen i vårt område är lite kaotisk just nu. Denna bilägaren tyckte nog han hittat en bra parkeringsplats. Lika nöjd blir han nog inte när han kommer tillbaka och upptäcker att hans bil är bortforslad.

 På kvällen var det dags för återbesök hos veterinären. Nu äntligen fick hon ta bort både häftklammer och bandage. Det var en nöjd och glad pise som kom hem. Men säg den lycka som varar. Hon fick order om att stanna inne ett dygn till. Det gjorde hon, men när det dygnet hade gått så släppte jag ut henne. Det var hon så nöjd över. Hon var ute en stund och kom sedan nöjd och glad in igen. Senare på kvällen ville hon gå ut igen. En stund senare hör jag ett hemskt kattskrik och springer ut på balkongen och tittar. Då ser jag två tjejer som schasar iväg en katt. Det var inte Lillipisen. Men jag misstänkte starkt att hon var inblandad så jag gick ut och kollade. Mycket riktigt, hon satt och tryckte under en bil. Var värre var, under bilen såg man ganska mycket blod. Hon ville på inga villkor lämna sin plats under bilen. Vi fick till slut peta bort henne därifrån med en pinne. Hon sprang då genast bort till vårt hus och upp för trappan. Kvar efter sig lämnade hon en del blodspår. Halsbandet var borta och hon var helt luggsliten och väldigt smutsig. Blodet kom från svansen någonstans. Det slutade strax att blöda och jag har inte kunnat undersöka skadan närmare. Men hon går ju fortfarnde på antibiotika så vi får hoppas att hon klarar sig utan veterinärbesök den här gången. Det är bara att avvakta och se. Hon äter och går utan större bekymmer iallafall. Låt oss hoppas att det fortsätter så. Hmm, undrar hur det ska sluta om hon ska fortsätta med dessa fighter så fort hon går ut. Det slutar ju likson inte med lite rivet skinn utan med riktiga bitsår.

Nu ska jag snart ge mig ner på stan och hämta upp Staffan och Ewa som kommer med tåg från Lubeck. Sen hoppas vi på sol och inte regn så att vi kan sitta på balkongen och njuta av sill och potatis.

 Ha det gott och ta  välhand om varandra.

Kram /Marie

  • juni 23, 2012 - 7:20 e m

    Ditte - Önskar er en trevlig midsommar! Kul att det är mycket på G i Kiel.
    Kanske får Pisen bli innekatt igen? Den yttre världen verkar alltför spännande….
    Kramar och många hälsningar från ett lite mulet Stockholm.ReplyCancel

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

*

*