Tillbaka i ett regnigt och grått Kiel

På nyårsaftons morgon fixade vi det sista på Ulvåsa och åkte sedan och lämnade av Erika och Fredrik hos Malin där de skulle fira nyår.  Denna morgon var återigen en riktigt vacker morgon. –8 grader och fullt med frost på träden. Gissa vad som kommer nu? Ja, såklart, en bild tagen från vår altan.

Även utsikten från Gärdekul var såklart vacker denna förmiddag, som alla förmiddagar.

När vi närmade oss Bengtsfors så sveptes vi in i dimma. Hela Bengtsfors låg inbäddad i dimma.

Vi åkte upp till Ruben och blev bjudna på förmiddagskaffe innan vi fortsatte vår resa till Halmstad.

Hela resan genom Dalsland såå vacker denna dag. Man skulle vilja stanna varje kilometer och ta ett fotografi. Men det är ju förstås inte görligt så jag nöjde mig med att skjuta något enstaka genom bilrutan i färd.

Väl i Halmstad åkte vi till Fredrik och Erikas lägenhet, lämnade av massa grejer och tog en snabb dusch och gjorde oss klara för nyårsfirande hos familjen Lagervall. Det var vårt första besök hos dem i deras nya hus. Ett väldigt fint hus och fint läge ni har skaffat måste jag säga.

Vi blev bjudna på trerätters med rådjurssadel som huvudrätt. Så smarrigt alltihop. Såklart måste man fotografera lite också. Och såklart så kan inte Pär låta bli att äta just när man ska fotografera.

Efter en skarp tillsägning så lyckades jag få till en bild där han inte tuggade:)

Efter den goda och trevliga middagen så var det dags att gå ut i trädgården för att skjuta iväg raketerna och skåla in det nya året.

 

Många i omgivningarna hade ganska påkostade fyrverkerier. Men man kan ju inte låta bli att tänka tillbaka på hur galet det är i Beijing i två veckor under deras nyårsfirande. Här kommer ett lite smakprov som jag filmade när jag var där under förra nyåret, feb-2011. Jag fattar inte att det inte händer en massa olyckor med allt detta smällande och folket står alldeles intill när det smäller. Så här ser det ut i vartenda kvarter i Beijing under deras firande.

 

Det nya året invigde vi med att bli lite nostalgiska och tittade igenom ett antal skolkataloger från vår gemensamma tid på högskolan. Det var många minnen som vaknade till liv. Och inte kändes det som om det var över tjugo år sedan vi gick på högskolan i Halmstad.

När vi vaknade på söndag morgon så regnade det och var inte alls vinterlikt. Efter frukosten tog CJ oss med på en visning i hans företags nya lokaler. Nu var det mest ett tomt skal, men det ska bli väldigt kul att komma dit i sommar och se hur det blir när det är klart.

Inte kunde man ana att dessa två grabbar skulle åstadkomma ett företag som för tillfället har 70 anställda och som fortsätter att växa. Riktigt imponerande tycker jag. Men om någon skulle fråga mig vad deras examensarbete handlade om så skulle jag absolut säga att det handlade om hörhjälpmedel. Men eftersom jag har bildbevis på motsatsen så får jag ge mig på den punkten. Hmm, hur blev detta låsprojekt till ett hörselprojekt?

CJ och August under Utexpo juni-90

För rättvisans skull får jag väl visa min käre makes och Peters examensprojekt också. Lilla Erika 3 månader fick också vara med på Utexpo. Givetvis klädd i U-overallen hon fick av Pärs klasskompisar.

Efter att vi kört Lagervallarna hem igen så sa vi hej och tack för ett mycket trevligt nyårsfirande och åkte till Ica för att handla lite livsmedel att ställa in i Erika och Fredriks kyl. De klarar av handlingen alldeles utmärkt själva, men vi ville ge dem en liten nyårspresent och tyckte att detta var en god ide. Och tydligen så uppskattades det av dem, kul.

Efter att vi lämnat av maten i barnens lägenhet så åkte vi till Laholm. Där skulle katten hämtas upp. Stackare, hon var förstås helt ovetande om vad som väntade henne. I Laholm blev vi bjudna på lunch och kaffe innan det var dags att samla ihop Lilllpisens saker och placera henne i den förhatliga buren. Givetvis kände hon att något var på gång och stack och gömde sig under sängen. Men med lock och pock lyckades Patrik få fram henne och vi kunde låsa in henne i buren. Lite drygt fem timmars bilåkning väntade nu Lillpisen. När vi kom ut på motorvägen jamade hon lite ynkligt tre gånger. Det var det enda hon yttrade under hela resan.  Hon låg bara och stirrade med stora ögon.

Väl framme i lägenheten var jag säker på att hon skulle leta upp ett gömställe och sätta sig där och inte komma fram på några dagar. Men hon blev nog så överväldigad av alla bekanta möbler och dofter från Houston så hon kunde inte låta bli att gå runda efter runda i lägenheten och lukta på allt.

  

Till slut la hon sig bredvid en trött Marie i tv-soffan. Hon visade inga tendenser på att gå och gömma sig. Lite märkligt tyckte vi, men vi var glada över detta.

 

När vi gick och la oss så återtog hon genast sitt gamla välbekanta beteende. D.v.s att hon stampar omkring i sängen och spinner högt och vill bli kliad en stund.  Efter ett tag så somnade hon nere vid Pärs fötter och jag var positivt överraskad att allt gått så bra så här långt. Hon väckte mig sedan några gånger under natten och ville bli kliad och några gånger vaknade jag av att hon krafsade på garderobsdörrarna. Men jag var för trött för att engagera mig i vad hon ville. På morgonen när vi vaknade så var hon borta! Vi letade och letade och letade. Vår lägenhet är  lite drygt 120 kvm och man tycker inte att det ska vara så svårt att hitta en katt. Men det var det. Det var omöjligt att hon kunnat smita ut, så det var bara att fortsätta att leta. Och till slut hittade jag henne bakom ett rack med IKEA-hyllor. När jag drog ut den understa lådan så satt hon ihopkrupen där. Jag tog ut henne, tog bort den näst understa lådan och gjorde iordning den understa lådan så att hon kunde sova där istället. Det uppskattades och hon låg där nästan hela dagen. 

Men efter lite lockande så kom hon ut framåt eftermiddagen och då verkade det som att hon hade gömt sig färdigt. Det var en helt annan katt som kom ut. Hon till och med låg i mitt knä mer än en timme när vi tittade på tv på kvällen. Det har hon aldrig gjort förut.Och idag tisdag så har hon varit med mig hela dagen. Så nu har jag precis som i Houston sällskap när jag sitter vid datorn, när jag sitter på toaletten och givetvis så går hon omkring på handfatet när jag borstar tänderna.

 

Nu ligger hon i gästsängen som står bredvid datorbordet och sover så gott.  Hon har kollat på regnet genom balkongfönstret, men ännu inte visat några tendenser på att vilja gå ut.

 

Vi får avvakta ett tag till innan vi börjar med att låta henne gå ut. Vi vill att hon känner sig riktigt hemma i lägenheten först. Och det trista Kielvädret lockar ju verkligen inte till några uteaktiviteter heller. Det regnar och blåser som vanligt.

Jag antar att jag återkommer med rapporter om Lillpisen :)

Ha det gott och en riktigt god fortsättning på 2012 önskar jag er alla.

Kram /Marie