En vecka som inte riktigt blev som det var tänkt.

Ja, ibland blir veckoplanering inte riktigt som man tänkt. Men det är inte alltid en nackdel. För mig var det ganska bra att inget blev som planerat. Det började med att den tyska måndagslektionen blev inställd. Att den var inställd visste jag i förväg och det passade mig ganska bra eftersom vi kom hem från Geneve sent kvällen innan. På tisdagen traskade jag och mitt paraply iväg till tennishallen för en lektion med torteraren Patrik. När jag kom dit var han inte där, jag tog en titt på min telefon och såg att jag hade fått ett sms mitt i natten som jag inte sett. I sms:et talar Patrik om att han är på kurs hela veckan och alla lektioner är inställda. Det är otroligt, sen jag flyttade hit har jag missat ganska många sms. Jag som egentligen är ett med min telefon. Men detta beror på att jag använder min gamla Iphone 3g till att ringa med här eftersom jag har jailbreakat och låst upp den. Min Iphone 4 sitter numera för det mesta i kopplad till vår Bosehögtalare och spelar där Sveriges Radio dagarna i ända. Jag har tänkt att låsa upp den så fort det blir möjligt efter uppdateringen. Vad jag vet så finns det inget bra sätt ännu. Men i och för sig har jag inte forskat i det heller. Annars så använder jag min Ipad och datorn för att kolla internet o dyl. Och eftersom det i stort sett aldrig ringer i min tyska telefon så har jag den inte alltid i närheten och sen glömmer jag att kolla om jag missat något samtal eller fått något sms. Så jag får skylla mig själv att jag stod i ösregnet och väntade förgäves på tränaren i tisdags. När jag gick hem tilltog både regn och blåst och trots paraplyet så blev jag riktigt genomblöt på de drygt fem minuter det tar att gå hem.  Eftersom Patrik skulle vara borta hela veckan så blev det följaktligen ingen tennis på onsdagen heller. På onsdagseftermiddagen ringde min tyskalärares chef och berättade att lärarens son hade lunginflammation och var på sjukhuset, så torsdagens lektion blev inställd. På fredagen samlade jag ihop skor och inlägg för att cykla bort till ortopedteknikkliniken för att justera mina inlägg. De har normalt öppet till kl. 17. Men icke just den dagen jag tänkte mig dit. När jag kom dit var det en lapp på dörren som berättade att de just idag stängt tidigare p.g.a en internutbildning. Jaha, det var bara att konstatera att det bara var en sådan vecka där inget gick som det var tänkt.

Men som jag sa innan, för mig var detta ganska positivt eftersom jag fick tid att sitta och knacka kod till Svenska Klubben i Kiel:s hemsida. Jag slår ju två flugor i en smäll med detta projekt. Dels så får Svenska klubben en ny sida och dels så får jag ett projekt till mina distansstudier. Jag skrev html-kod för första gången 1996. Men redan då använde vi ett program som genererade en del kod genom att man tryckte på vissa funktionsknappar. Men en hel del kod fick man skriva själv iallafall. Men efter det så har ju programmen blivit mer och mer avancerade och nuförtiden behöver man ju i stort sett inte kunna skriva kod överhuvudtaget för att göra en webbsida. Så mina html-kunskaper var inte så stora längre och inte så färska heller fick jag märka. De mesta av den styling-kod jag använde för 15 år sedan är inte tillåten att använda nu om man vill att sidan ska gå igenom valideringen. Och det vill man ju förstås att den ska göra eftersom jag inte blir godkänd på kursen annars. Så det var bara att glömma mycket av de som man en gång lärt och lära sig nya sätt. Nu har jag lagt grunderna på sidorna och väntar på att jag ska få lite input från klubben i form av foton och text. Just nu ser det lite tomt ut. Alla foton kommer från min kamera och eftersom jag inte har varit med i klubben så länge så har jag följaktligen inte så många bilder heller. Men förhoppningsvis ska det fyllas upp så småningom. Jag har gjort sidan väldigt enkel. Inte flashig och rolig på något sätt. För att göra något som ser lite roligare ut behöver jag någon som ritar upp designen för mig eftersom jag är värdelös på att se sånt. Men men, så är det ,kanske man kan bli lite bättre på det så småningom. Men sidan ligger iallafall än så länge på mitt studentkonto på Luleå universitet. Kolla in den om ni vill. När jag väl har fått den godkänd kommer jag väl att ändra lite, som t.ex fotoalbumet. Men för att få det som jag vill behöver jag använda kod som just nu inte godkänns av skolan, så jag får vänta med det. Men här är adressen iallafall. http://www.student.ltu.se/~marlea-1/kiel/index.html  kom gärna med kritik och tips.

I helgen tog vi det ganska lugnt, jag satt många timmar vid datorn för att hitta ett litet skitfel som ställde till en del trubbel på webbsidan, men nu är det hittat äntligen. Annars så blev det någon cykeltur, någon promenad och ett par tennismatcher. I lördags kväll letade vi upp en bowlinghall och bowlade två serier var. Jag vann som vanligt över Pär. Jag får passa på att njuta så mycket om möjligt vid varje tillfälle jag lyckas besegra Pär i någon sport, för det händer inte ofta vill jag lova. Men just i bowling händer det för det mesta, så jag får glädjas åt det :)

Det är kallt och höstigt här och vår bil står parkerad under ett stort träd som har sju miljoner löv som ska trilla ner, antingen på vår balkong eller på vår bil. Så varje gång vi ska ut med bilen så får man ägna en god stund åt att plocka bort de värsta av lövsamlingen som samlats överallt på bilen.

Att handla mat tillhör fortfarande inte min favoritsysselsättning precis. Men har man väl tagit sig till affären är det ganska kul att upptäcka varor som man inte riktigt är van vid att hitta i diskarna i Sverige. Inte för att jag blir särskilt sugen på att inhandla alla upptäckter jag gör. Eller vad sägs om ett halv grishuvud. Billigt är det iallafall. Undrar vad man ska använda det till?

Denna veckan har återgått till det normala. Tyskalektion i måndags, en tortyrtimme med Patrik i går och en lika jobbig timme med honom idag. Jag trodde att det skulle vara lite lättare idag eftersom vi normalt är tre i gruppen på onsdagar, mot bara två på tisdagar. Men en av tjejerna hade bytt dag. Så nu var vi bara två och det innebär förstås mycket mer springande. Det är ingen semester precis att träna för Patrik. Och i morgon ska jag och Pär för första gången vara med på hans tvåtimmarspass med Cardio-tennis. Det låter rent ut sagt skitjobbigt, jag kommer nog ångra bittert att jag anmält mig och betalat för hela säsongen efter att jag varit där i morgon :) Och inte blir det bättre av att jag inte får iordning på mina inlägg och foten skriker av smärta efter tio minuter på planen. Men det brukar som väl är lugna sig lite efter en dryg halvtimme. Vet inte om foten blir bedövad eller vad det är som gör att det inte gör lika ont efter ett tag, men det är ju tur att det lugnar sig lite, annars hade det varit omöjligt att fortsätta.

Till slut vill jag berätta något inte helt kul som hänt. Erika och Kristian har brutit upp efter att varit tillsammans flera år. Det är ju sånt som händer, men det är ju alltid trist när det sker. Erika bor nu hemma hos Fredrik i Halmstad och det verkar att fungera bra. Det är ju lite bra för dem att få lite mer kontakt med varandra, men det hade ju varit trevligare om det skett under andra omständigheter. Kristian och Erika verkar iallafall sköta separationen bra även om det är jobbigt för båda och jag hoppas att vi får tillfälle att träffa Kristian igen bara, för han är en go och trevlig kille som vi inte vill förlora kontakten med.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie