Onsdagen var en transportdag

Tillbaka till tidsordningen igen efter gårdagens utsvävning. 

Under onsdagen var det dags att lämna södra Argentina och köra norrut så att vi inte skulle bli inringade och inte ha någon möjlighet att åka till platsen för späckhuggarna.

Vi hade en lång dag i bilen framför oss då vi skulle åka 900km så vi gav oss av redan kl 7 på morgonen. 

Långa långa sträckor i på den här vägen mellan Puerto Deseado och Comodoro Rivadavia är spikraka. och utanför fönstret syns bara oändligt med sandtäckt mark (lertäckt just nu) med lågväxande buskar. Så det var inte mycket att se. Men vi stannade på ett ställe där det fans sjölejon. Man kan ju tycka att i fått nog av dessa nu, men så är det inte. Så vi steg ur bilen och drog iväg ytterligare ett gäng bilder. 

när vi kände oss färdiga med sjölejonen så fortsatte vi vr färd norrut. Nästa stopp blev Comodoro Rividavia där vi käkade lite lunch, fick lite service och check på bussen och kanske det viktigaste av allt, vi åkte till flygplatsen och hämtade Davids resväska som inte lyckades förflytta sig lika snabbt som David på Frankfurts flygplats på utresan. David var ganska glad över att få tillgång till sitt bagage, och det kan man ju verkligen förstå. 

På resten av resa blev det några stopp för att fotografera strutsar som sprang omkring i vägkanten. Annars så var det bara sikte på Puerto Pyramides som gällde. 

13 h efter att vi startade vår resa så anlände vi till vårt boende i Porto Pyramides. Det var riktigt skönt att komma fram och kunna kliva ur bussen och sträcka ut sig på sängen lite. Efter middag var det sedan snabbt i säng så att man var redo för späckhuggarspaning nästa dag. 

Ha det gott och ta väl hand om varandra. 

Kram/Marie