En förmiddag i en grusgrop

Jag och katterna anlände till Ulvåsa i fredags eftermiddag. Katterna var inte heller denna gång särskilt glada i att åka bil. Men när de väl kom fram så fann de sig snart till rätta. Det märks att de kände igen sig från förra gången. De var mycket lugnare direkt. Förra gången var de ganska stirriga ett bra tag. Men nu ville de genast komma ut och kolla läget. Altanen är ju fortfarande favoritplatsen, både på och under.  Men några steg i gräset kan de allt ta om det är något som lockar där.

Problemet är bara att trots att de inte flyttar sig särskilt långt så levererar de möss på löpande band. Vi försöker stoppa dem innan de kommer in med dem, men allt för ofta lycka de smita in med sina skatter. Häromkvällen hade vi en stackare sittandes bakom vedspisen i någon timme. Som tur var var den korkad nog att komma fram igen så att Zoom kunde göra slut på lidandet. Sorry för bildkvalitén, det är mobilbilder i dåligt ljus.

I lördags fick vi ett väldigt trevligt besök. Det var en norsk familj som jag lärde känna i Genève. Jag var förskolefröken åt lille Lester. Vi har inte setts sedan de flyttade från Genève 2003. Men tack vare Facebook så har vi hållit kontakten och nu var de på väg hem från en Dalslandssemester och passade på att komma förbi på hemvägen. Otroligt kul att ses igen. Synd bara att de var lite ont om tid. Vi hann ju inte alls med att prata om allt. Så detta måste återupprepas helt enkelt.

I söndags hamnade jag högst oväntat i en grusgrop för att titta på massa bilar, lastbilar och traktorer.  Det var dags för den årliga Traktor- och maskinträffen i Gapungebyns grusgrop i Stenby Jaja, bara till att göra det bästa av situationen och passa på att fotografera lite. Ganska snabbt insåg jag att jag nog borde ha tagit min gamla kamera med mig istället för min nyinköpta. Det var ganska dammigt. Det var ju ganska korkat av mig att inte tänka på att det är dammigt i en grusgrop :) Nåja, inget att göra något åt. Några bilder blev det i varje fall, så nu blir det lite fotobombning igen.

Men sen skulle det bli lite fart i sandlådan, så då fick bilen lite assistans.

Sen blev det full rulle i sanden. Fattar inte hur de vågar köra upp för dessa branta backar.

Det var mer än en gång jag trodde de skulle slå runt.

Givetvis var Bengtsfors stolthet Erik Berger på plats. Erik är nu 91 år. Ända tills förra året var han aktiv racerförare. Erik har skördat stora framgångar i racersammanhang. Kolla gärna upp honom på nätet.

När så uppvisningarna var avklarade och Pär fått titta på alla fordon så kunde vi hoppa på traktortaxin och ta oss tillbaka till parkeringen.

Ja, det var grusgropen det. Så roligt kan man ha det en lördag.

Ha det gott och ta väl hand om varandra.

Kram/Marie