Naturfotokurs, reportage till Jönköpingsposten om Fiskdammarna

Vårt sista fotopass var planerat till fiskdammarna. Åter en morgon där vi stod redo på parkeringen kl. 4.30.

Uppgiften vi fått denna dag var att göra ett reportage till mittuppslaget på lördagsbilagan för Jönköpingsposten. Vi skulle presentera Fiskdammarna för läsarna helt enkelt. Och detta skulle vi göra med fyra bilder.

Väl på plats så kunde jag ganska snart konstatera att vi hade sällskap. Och ganska rikligt med sällskap också. Eller så var det bara jag som genast fick sällskap, för runt mig och på mig var det genast 1000 myggor. Som tur var hade jag myggnätet med mig. Utan det kan jag lova att Jönköpingsposten skulle få klara sig utan bilder från mitt håll.

Som vanligt snöade jag in på något smått och tiden rusade iväg där jag satt vid vattenkanten och fotograferade en snigel på en blomma.

Men nu var det ju det här med att presentera Fiskdammarna. Kanske man skulle ta en bild som visade lite mer än bara en blomma och en snigel.

När jag stod där och försökte bringa reda i oredan hörde jag hur det plaskade en bit ifrån mig. Det var en liten fågelfamilj som var ute och simmade. Givetvis på fel sida oredan från mitt håll sett så det gick knappt att se dem. Så jag gav mig helt enkelt rakt upp och rakt ner i skogen för att komma till andra sidan. Där stod jag sen i min ensamhet och väntade. Och plötsligt fick jag se dem inne bland grenarna på ett nerfallet träd.

Typiskt tänkte jag, ska de nu sitta där och trycka. Men då hade jag lite tur att några andra från kursen kom och ställde sig där jag stått förut. Då tyckte familjen det var bäst att sticka därifrån och kom då tillbaka till min sida. Det var nog lite tystare där. Tyvärr var det lite mycket grenar i vägen, men jag lyckade i varje fall fånga dunbollarna på bild.

Sen hörde jag någon säga att det bara var 50 minuter kvar och samtidigt hörde jag Anders säga att man inte fick missa att gå lite längre bort för där växte ett häftigt bestånd av strutbräken. Jaha, det var bara till att försöka ta sig upp för berget igen för att sedan komma ner till stigen som ledde till strutbräken. Anledningen till att jag var tvungen att gå upp för att komma ner var för att det låg flera bjässar till granar och spärrade närmsta vägen. Men nu var det skynda skynda som gällde.

Så var jag framme vid bräken och insåg att jag inte hade lång tid på mig. Det var bara till att försöka hitta en väg ner till bäcken på smidigaste sätt.

Ja, det var vad jag hann med innan någon kom och sa att det var hög tid att gå tillbaka. Jag som tyckte att jag precis kommit dit. Tänk vad fort 3 timmar kan gå. Det var bara att konstatera att jag inte heller denna dag hunnit äta min macka som jag så nogsamt gjort iordning kvällen före.

Resten av förmiddagen ägnade jag mig åt att leta efter bilder att redovisa på eftermiddagens teoripass.

Även denna eftermiddag slogs jag av vilken fantastisk bredd det var på bilderna som visades trots att vi varit på samma ställe allihop. Jättekul och inspirerande.

Idag fredag fick vi sovmorgon och hade teori hela förmiddagen. Dagen började med att Anders visade ett bildspel som var 24 minuter långt. Oj, tänkte jag, det kommer nog att börja krypa i kroppen innan det var slut. Ett 24 minuter långt bildspel är verkligen väldigt långt. Men det måste jag säga, de var något av de snabbaste 24 minuter jag upplevt. Vilken upplevelse det var att se. Det liknade verkligen inget annat jag sett i bildspelsväg. Tack Anders för att du delar med det av ditt fina arbete.

Sen fick vi en liten försmak av hur man själv ska tänka när man ska göra ett bildspel. Det är nog bara till att konstatera att det inte är något för mig. Jag är ju en sån som vill att det ska vara färdigt strax innan jag börjat. Lite otålig kan man kanske säga. Men, han har i varje fall sått ett litet frö som jag nog få vårda ömt och se om det kan gro.

På eftermiddagen fick vi ta med oss fem bilder var som var tagna innan kursen som skulle visa lite om vårt fotograferande. Hm, det var inte lätt att visa på 5 bilder, jag som fotograferar allt möjligt och tycker allt är kul. Men det landade i tre naturbilder, en Rollerderbybild och faktiskt en massagebild eftersom jag tyckte det var så kul att göra. Och då hade jag ändå inte med en enda bild tagen med makroobjektivet.

På kvällen var det sen dags för vernissage. Alla kurser visade vad det pysslat med under veckan. Vår grupp hade en bildvisning som Anders presenterade på ett fantastiskt sätt. Man blev verkligen både stolt och glad när han stod där framme och lyfte fram våra bilder.

Sen blev det buffé som vi klarade av ganska snabbt, för efter buffén var det ju dags för lite avslutningsfest för naturfotogruppen. Vi samlades i ett rum där vi sen satt och pratade och drack vin till klockan var 1.

En väldigt trevlig dag med andra ord. Men nu är det hög tid att sova, för imorgon kör vi sista rycket och det kanske är bra att inte somna i klassrummet.

Ha det gott och ta väl hand om varandra.

Kram/Marie